Här är min storebror, och nej inte en bror man bara säger bror till utan min riktiga bror. Samma blod.
Jag vet att han aldrig kommer att läsa det här, men jag vill iallfall att ni andra ska förstå hur lyckligt lottad jag är som har en sån underbar bror. Han är iförsig 21 år nu, och bor inte hemma hos oss. Men han har gjort det hela tiden, och vi har följt varandra sen jag föddes. Jag älskar han mest av allting på hela universum.
Han är grymt skön att prata ut med och finns alltid där om något skulle hända.
Haha jag minns när jag och Miriam var så jävla stolta över dig, för du var typ ballast i skolan och hade ditt lilla gäng, och ni kom till oss och ba : är det nån som är dum mot er, haha så pekade vi på en tjej och så gick Simon fram och slog fel person hahahahah. Eller när ni kollade när vi hade slagsmål mot alla killarna i klassen. Och typ när du ställde dig upp i matsalen och ba : det här e min lillasyster och jag tyckte det va så jävla coolt.
Allt du har gjort för mig vill jag bara att ni ska veta att han är bäst. Tyvärr så kunde jag inte finnas för dig när du hade det jobbigt. Tack för du alltid finns, världens bästa bror!!!!